Varför väljer företag att lämna börsen frivilligt?

År 1996 var cirka 8 000 offentliga företag noterade på amerikanska börser. År 2016 hade antalet sjunkit till cirka 4 000. 

– Den här betydande minskningen är inte begränsad till USA, utan den kan observeras globalt, säger Gonul Colak, professor i finansiell ekonomi vid Svenska handelshögskolan (Hanken). 

Colak är en av forskarna bakom artikeln The timing of voluntary delisting som har publicerats i Journal of Financial Economics. Forskningen omfattar 26 länder under tre decennier mellan 1990 och 2020 och utvecklar en teoretisk modell för avnoteringsbesluten.

Färre regleringar och mer flexibilitet

Att vara ett offentligt företag erbjuder flera fördelar, såsom enkel tillgång till extern finansiering, billigare kapitalanskaffning, möjligheten att använda aktieoptioner för att värva topptalanger samt förbättrande av företagets prestige och synlighet på marknaden.

– Men det finns förstås också nackdelar med att vara listad. Privata företag kan fatta beslut mycket snabbare, vilket gör företagen smidigare och snabbare på att reagera på olika ekonomiska förhållanden, säger Colak.

En annan fördel är att privata företag har färre regleringar och restriktioner jämfört med offentliga. Företagsägaren kan välja att göra sitt företag privat för att minska risken för att politisk osäkerhet ska påverka bolagets framtid.

– I allmänhet tenderar företag från branscher med den strängaste regleringen att lämna börsen, säger Colak.

Han tillägger att reglering är ett stort fenomen på dagens finansmarknader, och det med rätta på många sätt. 

– Men vad innebär avnoteringar när det gäller reglering? Om vi till exempel vill minska miljöföroreningar, behöver vi då skapa lagar som gäller både offentliga och privata företag istället för enbart offentliga?

Förutom företag i starkt reglerade branscher, tenderar också företag med koncentrerat ägande att avnotera sig.

– Om en företagare eller en familj har ett stort ägarskap till att börja med blir det lättare för dem att samla in de återstående aktierna och privatisera företaget.

Colak säger att privatiseringen också kan minska problemen relaterade till vd:ar som missbrukar företagets resurser.

– När ett företag blir privat har vd:ar inte längre minoritetsägare att exploatera eller utnyttja.

Vad leder frivilliga avnoteringar till?

Ökningen av frivilliga avnoteringar innebär en stor förändring i företagslandskapet. Enligt Colak är det viktigt för beslutsfattare, investerare och hela det finansiella samhället att förstå dynamiken som driver på detta fenomen.

– I USA kan till exempel pensionsfonder inte investera i riskkapitalbolag. Om fler företag blir privata och den ekonomiska verksamheten flyttat till privata marknader begränsas pensionsfondernas investeringsmöjligheter och försämrar potentiellt deras finansiering. Detta väcker frågor om huruvida ny reglering borde tillåta pensionsfonder att investera i riskkapitalbolag för att dra nytta av denna tillväxt.

Colak noterar att även om trenden med avnoteringar innebär utmaningar är det fortfarande oklart om denna förändring i slutändan är positiv eller negativ.

– Kanske är det bättre om allt går över till privat kapital – vi vet inte ännu. Under de senaste 200 åren har ekonomierna, särskilt i kapitalistiska länder, förlitat sig på börser. Nu kanske vi behöver en ny modell. Vissa experter hävdar dock att det inte finns någon anledning att oroa sig. Trots att antalet offentliga företag har minskat har den totala ekonomiska aktiviteten och de intäkter de står för inte minskat avsevärt.

Text: Jessica Gustafsson
Foto: Adobe Stock och Jessica Gustafsson