Varför lyckas eller misslyckas människor i grupp?

– Mitt mål är att hjälpa studenterna att skärpa sitt tänkande när det gäller dagens stora utmaningar, som global uppvärmning och pandemier. Det gör jag genom att bekanta dem med metoder som moderna samhällsvetenskapliga experter - såsom psykologer, sociologer, ekonomer och statsvetare - använder för att hantera dessa komplexa frågor, berättar Ellingsen, som är hedersdoktor vid Svenska handelshögskolan (Hanken).

För att kunna förse sina studenter med ett teoretiskt ramverk skrev Ellingsen boken Institutional and Organizational Economics - A Behavioral Game Theory Introduction. I boken hjälper Ellingsen läsarna att besvara centrala frågor om hur människor lyckas och misslyckas i grupp. Han betonar vikten av altruism och pliktkänsla för samhällets välbefinnande, samtidigt som han analyserar kulturens roll gällande gemensamma värderingar och uppfattningar

– Huvudfokus i min bok kretsar kring frågor om hur människor kan uppmuntras att hjälpa snarare än att skada varandra, och hur de kan använda metoder som uppoffring, samarbete och tvång för att främja det gemensamma bästa.

Att lösa sociala dilemman

Sociala dilemman, det vill säga handlingar som gynnar individen men får negativa konsekvenser för den grupp som individen ingår i, är ett centralt tema i Ellingsens föreläsningar.

– Till exempel får fiskare det materiellt bättre om alla fiskar ansvarsfullt. Men oavsett vad de andra gör tjänar varje fiskare mer pengar på att fiska oansvarigt. Människor över hela världen skulle också få det väsentligt bättre om varje land halverade sina militärutgifter, men varje land är säkrare om det inte gör det.

Ellingsen säger att det finns två möjliga lösningar för att lösa sociala dilemman.

– Antingen måste man förändra människorna, alltså minska deras själviskhet, eller ändra situationen genom att utforma belöningar och straff som anpassar deras egenintresse till det gemensamma intresset.

Ellingsen påpekar att människor ofta inte är så själviska som man kunde tro och lyfter fram ett experiment där forskare avsiktligt "tappade bort" 17 000 plånböcker, eller mer exakt halvtransparenta kuvert, i 355 städer i 40 länder. Plånböckerna innehöll till exempel en nyckel, en inköpslista, ägarens visitkort och ibland pengar.

– Man kunde tro att fler skulle behålla plånböckerna om de innehöll pengar, men det var tvärtom. Även om det fanns kulturella skillnader i hur man rapporterade om plånböckerna, var människor i nästan alla länder mer benägna att returnera plånböcker med pengar i.

Ellingsens övergripande mål är att förskjuta fokus inom ekonomistudierna, som i huvudsak handlar om att studera individers beteende.

– Inom nationalekonomin finns det en tendens att förbise vikten av att studera sociala strukturer och hur individer interagerar i olika sammanhang. Studenterna måste få en mer heltäckande förståelse.

Ellingsen innehar Ragnar Söderbergs professur i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Han är också adjungerad professor vid Norges Handelshögskola i sin hemstad Bergen. Ellingsen besökte Hanken i början av mars och höll en föreläsning under rubriken “How to Save the World? Success and Failure of Humans in Groups”.

Text: Jessica Gustafsson
Foto: Gustaf Hafström (porträttbilden)