Hankendagen 2022: ”Satsa lika mycket resurser på att forma marknaden som på att forma innovationen”
Se den inspelade sändningen här. Opens in new window
Bildgalleri från Hankendagen hittar du här. Opens in new window
- Vi lever i ett komplext system som inte går att styra. Ett komplext system utvecklas för att alla marknadsaktörer med sin verksamhet påverkar det och som ett resultat framväxer överraskande nya saker som man inte kan förutspå, säger Kaj Storbacka, prorektor och professor på Hanken.
Tidigare definierade företag sig kring sin produkt och marknaden sågs som en given omgivning, inom vilken man konkurrerade om marknadsandelar. Nuförtiden funderar man allt mera på det värde som kunden kan skapa genom att använda den produkt eller tjänst man erbjuder, det vill säga fokus är numera på produktens bruksvärde.
- Kone är till exempel framgångsrika inom tillverkning av hissar och rulltrappor, men deras strategi är att fokusera på att förbättra människoflödet. Det innefattar allt från navigation inom byggnader till hur man kommer in och ut. Det blir ett helt system som ger dem möjlighet att växa, beskriver Storbacka.
Enligt honom är det nuförtiden otroligt svårt att veta vad som kommer att hända på marknaden, som påverkas av allt från teknologisk utveckling till olika kriser, men samtidigt är det lättare att forma en marknad som redan är i rörelse och det kan man göra med sin egen strategi.
- Hälften av alla innovationer misslyckas och forskningen visar att den allmänna förklaringen till detta är att ”marknaden inte var redo”. Mitt argument är att man behöver satsa lika mycket resurser på att forma marknaden som på att forma innovationen - och därför behöver vi nya typer av strategier, säger Storbacka.
Slutet på globaliseringen men ändå globalt beroende
Maria Wetterstrand, VD för Miltton Europe, har en bakgrund som partiledare och riksdagsledamot i Sverige och är väldigt engagerad i hållbarhetsfrågor. På Hankendagen talade hon om framtid och trender och om man ska vi driva på förändring eller följa efter.
- Det vi ser nu är slutet på globaliseringen och samtidigt är vi mera globala än någonsin. Pandemin och kriget i Ukraina har stört de globala relationerna och handelsflödena på ett sätt vi inte varit vana vid, påpekar Wetterstrand.
Enligt henne är vi ändå samtidigt oerhört beroende av de globala handelsflödena och informationsflödet är definitivt globalt då nyheter kablas ut över hela världen på nolltid. Hela världen är också sammankopplad till exempel via miljöproblem och utsläpp som leder till klimatförändringen som också drabbar folk på andra sidan jorden.
- Det finns ett stort glapp mellan de beslut man tagit inom EU och dit man vill vad gäller minskade klimatpåverkande utsläpp. Sverige och Finland är bäst på förnybar energi i EU, så vi har vissa goda förutsättningar här i vår del av världen som vi måste ta vara på, understryker Wetterstrand.
Hur får man då igång en grönare utveckling? Wetterstrand tog upp vindkraften som ett gott exempel.
-Innovationen har funnits hur länge som helst, sen gick man in med politiska styrmedel och skapade en artificiell marknad. Då fick man en boom i teknikutvecklingen, priserna sjönk och nu har vi en situation där vindkraften är konkurrenskraftig i sig själv, berättar Wetterstrand.
Energiklustret i Vasa i nyckelposition för nygrundat batteriföretag
Hankendagens avslutande diskussion tog avstamp i batteriföretaget Grafintec, som stärker sin position inom det finska batteriekosystemet. Det finns planer på att utveckla en anodmaterialfabrik i Vasa, som kommer att behöva grafit. Om allt går väl ska fabriken vara igång 2025.
Grafintec har fått malmletningstillstånd för en grafitgruva i Heinävesi och Rasmus Blomqvist, VD, driver på utvecklingen.
- Grafit är den största råvaran i batterier. Som geolog har jag viss förståelse för att vi har möjligheter att hitta grafit av rätt kvalitet i Finland. Det var ändå ganska svårt att hitta investerare på grund av Talvivaara, konstaterar Blomqvist.
Tillsammans med Epsilon Advanced Materials har Grafintec dock nu bokat en stor tomt i Vasa med planer på att bygga fabriken där. Orsaken till att det blev just Vasa uppger Blomqvist att är dels att det finns ett område som är dedikerat för batteriindustri och dels energikluster och ett kunnande inom just batteritillverkning som finns i trakten.
- Vi renar grafiten i över 2 000 graders hetta så ni kan tänka er att både varifrån energin kommer och också kostnaden är väldigt viktiga. Vasa är en av dom få ställen som kan lova 100 % förnybar energi, slår Blomqvist fast.
Foto: Christoffer Björklund