”Beredskap bör vara en del av vardagen”
![Olika saker man behöver ha i sitt verekdskapsförråd som försthjälpväska, batterier, konserver och ficklampa.](/sites/default/files/styles/hero_image_mobile_16_9_1280x720_/public/2025-01/adobestock_369986369.jpeg?h=09796315&itok=RsgZaPXI)
Ruggiero, som är postdoktoral forskare vid Hanken, har under de senaste tre åren varit ledare för ett delprojekt i det internationella EU-finansierade CORE-projektet (SCience & human factOr for Resilient sociEty). Projektet har haft som mål att förbättra europeiska organisationers och länders resiliens och projektresultaten inkluderar rekommendationer för beslutsfattare. Forskarna har bland annat publicerat den gemensamma policyrapporten Strengthening Societal Resilience to Disasters: Improving Engagement and Communication Among Citizens and Authorities, som har ett samhällsövergripande perspektiv.
– Finland är en föregångare inom beredskap och har ett samhällsövergripande förhållningssätt till krisberedskap, vilket innebär att engagera olika grupper över hela samhället för att uppnå gemensamma mål. Detta förhållningssätt har nyligen fått stor uppmärksamhet även internationellt med vår tidigare president Sauli Niinistös rapport om hur man kan stärka EU:s civila och militära beredskap samt beredskap för framtida kriser, säger Ruggiero.
Finland använder sig också av 72-timmarskonceptet som beskriver den nivå av hemberedskap som myndigheter och icke-statliga organisationer rekommenderar. Hushållen rekommenderas vara förberedda på att klara sig på egen hand i minst tre dygn i händelse av störningar.
Finlands pionjärskap inom krisberedskap kan hänföras till flera av landets unika egenskaper, såsom klimatet, läget och landets krigshistoria.
– Det finns en överlevnadsinstinkt inbäddad i den finska kulturen och vi har ett unikt sätt att göra saker på ett ”finskt vis”. I Finland känner människor varandra väl, vilket gör samarbete både enkelt och nödvändigt på grund av den lilla befolkningen.
Ruggiero tillägger att närheten till vår östra granne också har spelat en roll.
– Till exempel när Sverige snabbt monterade ner en stor del av sin beredskapsinfrastruktur behöll Finland sin. Oavsett om vi var långsamma att förändras eller framåttänkande har det visat sig vara fördelaktigt.
Utmaningar med implementering och inkludering
Även om tanken med Finlands beredskapsmodell är att involvera alla samhällssektorer och intressenter är den centrala frågan hur modellen ska implementeras. Ruggiero säger att undersökningar visar att den övergripande beredskapsnivån fortfarande kunde förbättras fastän medborgarna är mer medvetna om beredskapsfrågor än förr. Till exempel skulle majoriteten inte klara sig längre än två dagar utan rinnande vatten.
– Därför handlar en av våra forskningsrekommendationer om vikten av att involvera hushåll och individer och göra beredskap till en del av vardagen. På så sätt blir det en rutin i stället för någonting skrämmande.
Ruggiero säger att beredskapslager inte bara ska förknippas med katastrofala händelser.
– Coronapandemin visade ju att dylika förnödenheter var till nytta och detta gäller även om man bara har en vanlig förkylning. Störningar kan också vara mindre, såsom strömavbrott. Om elen är borta behöver du tändstickor, ljus, en ficklampa och en batteridriven radio för att kunna agera som vanligt.
En annan utmaning gällande Finlands krisberedskapssystem är att olika parter fortfarande till viss del arbetar var för sig.
– Hur kan vi skapa mer kontakt och överbrygga klyftor, särskilt när samhället blir mer mångfaldigt och mångkulturellt? Det är viktigt att säkerställa att även minoriteter inkluderas. Under coronapandemin nådde till exempel inte alltid meddelanden alla kulturella minoriteter eller små språkgrupper.
Ruggiero förespråkar en mer positiv diskurs kring beredskap. Hon hoppas att vi integrerar beredskap i våra försök att förbättra våra liv eftersom det förutom materiella aspekter också omfattar psykologisk beredskap.
– Jag uppmuntrar till ett tankesätt som ser beredskap som en del av en holistisk syn på livet. Det innebär att ta hand om sig själv i nuet samtidigt som man är proaktiv när det gäller framtiden. Resiliens har en psykologisk aspekt som hjälper oss att hantera livets alltmer komplexa utmaningar.
Text: Jessica Gustafsson
Foto: Adobe Stock och Jessica Gustafsson
Om CORE-projektet:
- Det övergripande målet var att utveckla en gemensam vision för krishanteringsmedvetenhet och krishanteringsförmåga.
- Det treåriga projektet, som avslutades hösten 2024, finansierades via EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020, bidragsavtal nr 101021746.
- CORE-konsortiet bestod av 19 partner från 11 länder.
- Projektet bestod av nio delprojekt. Hanken ansvarade för ett delprojekt som behandlade effekterna av katastrofer och kriser, med universitetslektor Wojciech Piotrowicz som huvudansvarig forskare.