| 06.08.2020

Black Finland

Professor Pia Polsa teaching students in a classroom
För en tid sedan fick jag alltid mentorskapet för samtliga asiatiska masterstudenter, även om ämnet inte var bekant för mig. Jag frågade varför och svaret var att ”du är ju så bra med asiater”.

Stackars studenter! De fick inte den person som var mest kunnig ämnena för deras avhandlingar, utan bara en person som hade bott i Asien. De behandlades som om de behövde specialhjälp på grund av att de var asiater. Vid samma tid förklarade professorer att de inte kunde anställa utlänningar, eftersom utlänningar inte vet hur man skriver en finsk ansökan.

Inte förvånande då att Finland, enligt en EU-undersökning för två år sedan, var det mest rasistiska landet inom Europeiska unionen. En undersökning från 2019 visar på liknande resultat. Deltagare i Hanken Business LEAD har upplevt diskriminering både i arbetslivet och i allmänhet. Alla dessa deltagare är högutbildade, har mycket internationell arbetslivserfarenhet och är flexibla personligheter givet deras mångkulturella bakgrund. Ändå har de svårt att få anställning och till och med att få komma på jobbintervjuer. Andra källor tyder på att personer som i generation efter generation har bott i Finland, som romer, likaså diskrimineras i en utsträckning som gör att de genom att byta namn får bättre behandling vid rekryteringssituationer.

Medan vi skrev på en artikel om våra resultat från undersökningen insåg vi, teamet med personer av fyra olika nationaliteter, att mycket fokus läggs på integrering av invandrare och följaktligen utbildning och skolning av "de andra" i Finland. Mindre ansträngningar ägnas dock åt att utbilda finska institutioner, som rekryteringsföretag och deras personal, i att möta talanger från andra länder. Ibland utgör rekryteringen av en praktikant med en annan bakgrund än den finska endast en gest för att visa på företagets sociala ansvar, snarare än en allvarlig avsikt att verkligen anställa en invandrare, flykting eller person från en etisk minoritet.

Världen är förmodligen mer global idag än någonsin tidigare, eftersom vi kan vara globala även digitalt. Vi reser mer och har information tillgänglig dygnet runt i våra enheter. Men vi tenderar fortfarande att stanna i våra likriktade bubblor utan förmåga att kunna lära av våra erfarenheter av andra.  Vår egen upplevda överlägsenhet gör oss till lärare snarare än elever.

Anekdoten om asiatiska studenter från mitt eget liv illustrerar bara hur välmenande avsikter kan vara diskriminerande eller hur strukturer förhindrar tillträde för "de andra". Sådana kulturella och strukturella ojämlikheter går oftast obemärkt förbi. “Black lives matter”-demonstrationerna är bra sätt att påminna oss alla om att världen fortfarande behöver förbättras; det räcker dock inte. Politiska ledare måste utveckla strukturer som förhindrar ojämlikhet, som när vissa amerikanska universitet införde anonyma ansökningar och de kvinnliga rekryteringarna då ökade till cirka 50 % av alla anställningar. Extra utbildning och stödprogram påminner bara minoriteterna om att de måste förändra sig. Men även majoriteten kan lära sig, och många gånger borde den också göra detta.

Pia Polsa
Biträdande professor i marknadsföring

 

Källor:

EU (2018) Being Black in the EU. Second European Union Minorities and Discrimination Survey. Luxembourg: Publications Office of the European Union.

Business LEAD-programmet: https://www.hankensse.fi/programmes/integration-program-business-lead