”Insikten att se företagen som en del av samhället är viktig”

Företagande, samhällsplanering och kommunikation inom organisationer har stått i fokus i kursen Gränsöverskridande regional utveckling och planering i Kvarkenregionen. Omkring 25 studenter har gått kursen, som har gett dem ett perspektiv på Kvarken som område ur affärssynvinkel. Det handlar om regional utveckling, nordiska planeringssystem och företag samt språk och kultur, berättar kursansvariga Marit Nilsson-Väre.

– Genom kursen skapar studenterna nätverk och kontakter, både studenter emellan när de jobbar tillsammans  i blandade grupper, och via konkreta besök i regionen. Det är bra för studenterna att inte bara tänka ur företagsekonomins synvinkel, utan att också se ur ett bredare perspektiv hur samhällsplanering och regionalt beslutsfattande påverkar företagens verksamhet.

Genom att dela in kursen i tre moduler: gränsöverskridande affärer, samhällsplanering och kommunikation, får studenterna en bred bild av företagssamarbete, och av vilka utmaningar och möjligheter det finns för företag som är verksamma i gränsområdet. Umeå universitet ansvarar för modulen om samhällsplanering, och Hanken för de två andra modulerna, där professor Peter Björk håller i trådarna för modulen inom företagsaffärer, marknadsföring och företagsprofilering. 

Marit Nilsson-Väre, lektor i finska vid Hanken, ansvarar för modulen kommunikation inom organisationer tillsammans med sin kollega Marina Bergström, som är universitetslärare i svenska. Inom den här delen av kursen har studenterna fått lära sig om likheter och skillnader mellan det finska och det svenska samhället, i språkanvändningen och i företagskulturen. Det finns vissa skillnader i hur man jobbar i Sverige och i Finland, och det har varit lärorikt för studenterna att se, säger Nilsson-Väre.

– Möteskulturen och företagskulturen i Sverige är annorlunda jämfört med Finland – i Sverige bestämmer man mer tillsammans och diskuterar olika aspekter innan man fattar ett beslut. Också för mig som fungerat som kursansvarig har det varit lärorikt att uppleva och tolka dessa kulturskillnader.

Nyttiga kunskaper även i andra sammanhang

Kursen är alldeles ny på Hanken, och Nilsson-Väre hoppas att den kan ordnas på nytt och att konceptet kan användas också i andra former.

– Vi har skapat ett koncept som kan användas också i andra sammanhang, över andra gränser. Vi har ju gränser mellan olika områden inom landet, och en gräns mot Ryssland, hur kan man samarbeta över de här gränserna till exempel? Det här konceptet som handlar om vad man behöver beakta när man ska samarbeta över gränsen kan användas på många håll, säger Nilsson-Väre.

I kursen ingick studieresor över Kvarken, men det pågående undantagstillståndet i och med coronakrisen har också påverkat kursen så att alla resor inte blev av. Kursens sista träff hölls virtuellt, så att företagsbesöken som skulle ske i verkligheten gjordes i form av videointervjuer med representanter för företagen. Också de avslutande grupparbetspresentationerna hölls virtuellt. 

– Den virtuella kontakten och presentationerna lyckades över förväntan och diskussionerna var mycket berikande och bra, trots att det blev två hela dagar med nätundervisning och virtuella helheter.

Kursen gav studenterna kontakter, förståelse för hur företagen fungerar i samhället och allmänbildning kring gränsöverskridande verksamhet. De fick lära sig att analysera och diskutera hur skillnader i planeringssystem påverkar möjligheterna att genomföra samarbeten över nationsgränser, samt att identifiera skillnader i språk, kultur och marknadsföring. De fick också lära sig hur man kan skapa nya innovationer i samarbetsnätverk och företagskluster.

– Det här är en mycket allmänbildande kurs, och insikten att se företagen som en del av samhället är nog väldigt viktig. Det handlar om frågor som vilken nytta företagen har av att de finns just i den regionen de finns, vilken nytta regionen har av företagen, och vilka regelverk som styr deras verksamhet. På många sätt ger kursen en väldigt bred bild, när också regional- och kommunalpolitiken kommer med och man inser att företagen inte bara kan husera som de vill, utan det finns mycket runt omkring som behöver beaktas, säger Nilsson-Väre.