Tänk på etiken redan i början av forskningsprocessen

Sedan 2018 har Hanken haft en egen forskningsetisk stödperson, Anu Helkkula. Henne kan man kontakta när man funderar på frågor som gäller etik och god vetenskaplig praxis i sin forskning.

Enligt Helkkula borde alla som bedriver forskning på någon nivå, från kandidatnivå till postdoktoral nivå, fundera på etiska aspekter. Etiken ska vara närvarande i hela processen, från att skriva forskningsplan till insamling och bearbetning av material och publicering av resultat. Inom vissa forskningsområden behöver man vara extra uppmärksam.

– Till exempel är det viktigt att behålla informantens integritet, så att det inte går att känna igen informanten ur forskningsmaterialet. Därtill är allt som gäller barn och hälsovård frågor som kräver att man noggrant funderar på etiken, säger Helkkula.

Flest tvister om författarskap

Den nationella Forskningsetiska delegationen (TENK) har utbildat forskningsetiska stödpersoner sedan 2017, och enligt delegationen ska varje universitet ha en forskningsetisk stödperson. På det sättet ska det vara lätt för alla som forskar att få information om forskningsetik, eftersom alla inte känner till de gemensamma spelreglerna när det gäller god vetenskaplig praxis.

– Enligt TENK handlar de flesta tvister om författarskap, om vem som har varit medförfattare i en vetenskaplig artikel, och på vilket sätt, säger Helkkula.

Om man är flera som samarbetar om att skriva en artikel rekommenderar Helkkula att man kommer överens om arbetsfördelning och regler på förhand, och gärna skriftligt. Det gäller att avtala om vem som är första författare, andra författare och så vidare, och om vem som har rätt att använda data som har samlats in.

Vissa forskningsområden kräver etikprövning

Helkkula betonar att alla som forskar borde läsa de anvisningar för forskningsetik som finns på Forskningsetiska delegationens webbplats. Hanken har också interna anvisningar, och i vissa fall kan man behöva begära ett utlåtande om etikprövning av Hankens forskningsetiska kommitté innan man sätter igång med sitt forskningsarbete. Det innebär att forskningsetiska kommittén bedömer forskningsprogrammet på förhand. Under 2019 utarbetar TENK också nya anvisningar för förhandsprövning inom humanistisk forskning, och de anvisningarna kommer även att gälla forskning vid Hanken.

Dessutom brukar vetenskapliga tidskrifter inom vissa forskningsområden, till exempel hälsovård, kräva att man alltid har begärt en etikprövning innan man inleder forskningsarbetet. Om man då inte har gjort det finns det en risk att man inte kan använda insamlad data.

– I värsta fall har man kanske jobbat för något i ett, två eller tre år, men kan inte använda det alls, säger Helkkula.

Artikeln ingår i Hankentidningen nr. 1/2019. Läs hela tidningen här.