Posthumanismen ifrågasätter en världsordning där människan är på toppen

Allting! Det är vad Linda Tallberg, forskardoktor i företagsledning och organisation, svarar. Hon forskar i arbete där människor jobbar med djur, på engelska används begreppet human animal work. Hennes forskningsområde är posthumanism, ett relativt nytt ämnesområde inom forskningen. Ett posthumanistiskt synsätt innebär att man ser människan som en samverkande del med djur och natur.

– Om vi tänker på den ekonomiska verksamhetens historia, så är den ofta uppbyggd på användning av djur eller natur på kortsiktiga aspekter som gynnar en mindre grupp människor. Det här traditionella tankesättet är mycket begränsat i och med att det inte ser sammankopplingar av välmående och värde, säger Tallberg.

Etik och filosofi grundläggande inom posthumanistisk forskning

I ett nötskal finns det två överlappande grenar inom posthumanismen, förklarar Tallberg.

– Det ena är en kritik av humanismen som innebär att allt setts primärt ur ett mänskligt perspektiv, mot bakgrunden av upplysningstidens filosofi där människan sågs som centrum och all kunskap speglades genom det perspektivet. Den andra grenen är postantropocentrism, en kritik av det hierarkiska tänkandet om vad och vem som anses ha ett värde.

Det blir många filosofiska begrepp, som kanske kräver en lite noggrannare förklaring. I begreppet posthumanism där ’post’ står för ’efter’, betyder begreppet alltså ’efter humanismen’. Humanism å sin sida innebär i filosofisk bemärkelse att människan har ett värde som inte får kränkas.

– Olika forskare använder begreppet posthumanism på lite olika sätt, men det handlar om vad det innebär att vara människa i en allt mer komplex omgivning, förklarar Tallberg.

Det andra begreppet Tallberg nämner, postantropocentrism, betyder ’efter antropocentrism’. Antropocentrismen innebär en syn där människan är universums centrum, och postantropocentrism följaktligen ett sätt att ifrågasätta den synen.

Inom den posthumanistiska forskningen används båda de här begreppen, och gränsen mellan dem är flytande. Förhållandet mellan människor och det som inte är mänskligt används som utgångspunkt i posthumanistisk forskning. Till det som räknas till icke-mänskligt, eller nonhumans, inkluderas bland annat artificiell intelligens, djur och natur, förklarar Tallberg.

– Vårt förhållande till nonhumans är grundläggande i posthumanismen, det handlar om att se en bredare bild av mänskliga-ickemänskliga sammankopplingar. Man kan se antropocentrismen som en hierarkisk pyramid, där människan, eller vanligen mannen står på toppen, under honom kvinnan, sedan följer kanske en hund eller katt. Och då vetenskap och annat som värdesätts ses utifrån ett sådant här hierarkiskt perspektiv, kommer de som är utan traditionell makt längre ner på den listan och blir ofta förbisedda.

En annan viktig faktor inom den nya posthumanistiska forskningen som Tallberg lyfter fram är ett bredare etiskt tänkande.

– Här har företagen mer arbete att göra, till exempel inom ämnen som hållbarhet och företagsansvar. Posthumanismen kan ge ett kritiskt synsätt på det nuvarande systemet vi har, som ofta utgår ifrån ett snävt tänkande och är en av orsakerna till att vi har mycket företagsverksamhet som är baserat på exploatering av människor, djur och natur.

Värderingar, pengar och känslor

Vi backar lite. I början av 2000-talet jobbade Tallberg i oljebranschen. Under en längre tid upplevde hon att hennes egna värderingar var i konflikt med industrins. Hållbar utveckling var ännu inte ett ämne på allas läppar på samma sätt som det är i dag. Inom oljebranschen var känslor något som inte diskuterades eller visades, medan pengar var det som motiverade. Det här fick henne att intressera sig för att forska i känslor och välmående i arbetet.

– Min ursprungliga forskningsidé kretsade kring att förstå känslor på arbetsplatser bättre: finns det arbetsplatser där medarbetarens värderingar är i linje med organisationens? Och då kom jag att tänka på ideella organisationer, som ofta har en väldigt hög ideologisk inverkan på varför människor jobbar där, säger Tallberg.

Tallbergs väg ledde till ett djurhem i Australien, och hennes doktorsavhandling från 2014, som handlar om arbetsrelaterade människo-djur förhållanden, baserar sig på hennes autoetnografiska forskning där. Autoetnografisk forskning innebär att man använder sig själv som forskningsobjekt.

Tallberg använde sina erfarenheter av organisationskulturen, utöver intervjuer och observationer, som material i sin forskning.

– Jag kom in på en väldigt stor djurskyddsorganisation där jag först jobbade som volontär för att samla in intervjuer. Jag märkte ändå att det var något som fattades, det var så mycket som förblev oklart i arbetsförhållandet då jag inte själv upplevt det som de anställda gjorde i sitt dagliga arbete. Därför blev jag praktikant och blev till slut anställd där som djurskötare, det gick inte att samla in materialet annars.

Ämnet för Tallbergs avhandling blev känslor och makt i djurorganisationer. Förutom frågan vad djur har att göra med organisationer och affärer, har hon ofta fått svara på frågan om vad känslor har att göra med vetenskaplig forskning.

– Då man talar om känslor är makt ett viktigt tema eftersom det handlar om vems upplevelser, känslor, tankar, handlingar och rättigheter som står på spel och hur detta utövas i praktiken. Överlag visar forskningen att djurens och de anställdas välmående går hand i hand, säger Tallberg.

Att se andra perspektiv än bara människans

Just nu arbetar Tallberg med en bok som utkommer under 2022. Boken baserar sig på tvärvetenskaplig forskning om människo-djur-förhållanden i organisationer och skapar ett nytt ämne, animal organisational studies. I boken diskuteras bland annat betydelsen av att vi har samhällen, organisationer och företag som inte tänker på att vi lever i en samverkande värld.

– Följderna blir det vi ser just nu, klimatkrisen till exempel, eller corona. Båda är exempel som tyder på att människan inte beaktar effekterna av hur vi lever i samverkan med djur och natur, eller de företagsvärderingar vi förespråkar. Det är kortsiktigt att utnyttja andra i enbart vinstskapande syfte – i slutändan är det alltid någon som betalar kostnaderna för verksamheten eller konsumtionen. Det här är etiskt mycket problematiskt, samtidigt som det inte är det smartaste – vi kan inte finnas här utan ren natur, luft, och rent vatten.

För Tallberg är det viktigt att undervisa i de här frågorna på Hanken. Hon jobbar med ny forskning om ett försök att skapa en mer postantropcentrisk företagsutbildning, genom att lyfta fram kritiska perspektiv av stora utmaningar i branschen, som till exempel matindustrin. Många studenter visar stort intresse för etiska frågor som berör djur, säger hon.

– Det är viktigt att de teorier och perspektiv vi undervisar tar upp en bred portfölj av olika värderingar, och att vi hjälper studenterna tänka kritiskt och ifrågasätta antaganden som tas för givet. Trots att det sedan länge har konstaterats att vinstmaximerande inte är en hållbar filosofi så är den underliggande på många handelshögskolor, och det är problematiskt.

Linda Tallberg forskar inom området ansvarsfull organisering, som är ett av Hankens styrkeområden.

Läs mer och länkar till Tallbergs forskning:

Artikel om en intressentteori som inkluderar människo-djur förhållanden: Human–Animal Relations in Business and Society: Advancing the Feminist Interpretation of Stakeholder Theory och Animals as tourism stakeholders: Huskies, reindeers and horses working in Lapland

Artikel om paradox i arbete med djur: Killing Them ‘Softly’ (!): Exploring Work Experiences in Care-Based Animal Dirty Work

Artikel om postantropocentrisk företagsutbildning: (inte ännu publicerad)

Artikel om alternativa forskningsmetoder: The “Green Mile”: crystallisation ethnography in an emotive context och Can methods do good? Ethnology and multi-species research as a response to Covid-19

Text: Camilla Berghäll

Bilder: Halfpoint/Istock, Jakob Cotton/Unsplash, desdemona72/Shutterstock