| 28.01.2025

Hur påverkar EU:s hållbarhetsregleringar de finska företagen?

Det finns betydande skillnader i hur förberedda företagen i Finland är på att följa EU-regler för företagsansvar. Det visar en ny studie som bland annat flera Hankenforskare har gjort på uppdrag av Utrikesministeriet.

Genom att intervjua finska företag inom jordbruk, skogsbruk, gruvdrift och textilbranschen har forskarna upptäckt flera utmaningar. Bland annat reagerar företagen ofta på hållbarhetsfrågor i stället för att vara proaktiva, det råder osäkerhet kring regleringarnas innehåll och det finns motstridiga krav och problem med att fördela resurser. 

– Studien visar tydligt att finska företags största oro inte handlar om överreglering, konkurrenskraft eller BNP, utan om den osäkerhet som EU skapar. Detta inkluderar risken för att viktiga mål inom EU:s gröna giv (Green Deal) och den gröna omställningen kan gå förlorade. Om företagen inte kan lita på långsiktiga strategier finns det en risk att de fortsätter med en reaktiv hållbarhetsstrategi, vilket är ett stort problem redan nu, säger projektledare Nikodemus Solitander från Svenska handelshögskolan (Hanken). 

Enligt rapporten känner de företag som är väl förberedda tilltro till sin egen beredskap men de uttrycker oro över sina leverantörers förmåga att uppfylla regleringarnas krav.  

– För att förbättra hållbarhetspraxis och navigera i EU:s komplexa regleringslandskap rekommenderar vi bland annat mer samarbete inom leveranskedjorna, att skapa tvärfunktionella arbetsgrupper och tydligare kommunikation, säger Solitander. 

CEULA-projektet (Cumulative Effects of EU Sustainability Legislation: Impacts on Finnish firms) hade som uppdrag att undersöka de kumulativa effekterna av fem EU-regleringar för hållbarhet på stora finländska företag och deras globala värdekedjor. Rapporten har skrivits av Hankenforskarna Nikodemus Solitander, Martin Fougère, Heidi Herlin, Neema Komba, Amin Maghsoudi tillsammans med Dorothée Cambou (Helsingfors universitet), Mikko Rajavuori (Åbo universitet), Elina Sagne-Ollikainen (Åbo Akademi) och Juho Saloranta (Östra Finlands universitet). 

Studien analyserar specifikt följande regleringar: förordningen om produkter förknippade med avskogning och skogsförstörelse (EUDR), direktivet om företagens tillbörliga aktsamhet (CSDDD), mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM), förordningen om förbud mot produkter som tillverkats genom tvångsarbete (FLR) och förordningen om ekodesignkrav för hållbara produkter (ESPR).