Hankenlärare utvecklar innovativa undervisningsmetoder
Jori Grym (på bilden ovan) valde att kombinera online- och klassundervisning på sin kurs i konsumentpsykologi i augusti.
- Det har frågats om närundervisningen är passé för alltid, men sådant tal gör mig rädd. Människan är en social varelse och det här är något som utvecklats inom loppet för en miljon år. Det är inget som kan ersättas med en applikation.
När han på sommaren frågade studerandena om de föredrog när- eller distansundervisning ville 1/3 av de anmälda delta i närundervisningen medan 2/3 ville avklara kursen på distans. Slutresultatet blev en kurs där undervisningen i klassen streamades online. Också de som studerade på distans kunde vara aktiva på kursen via chatten, som Grym följde med medan han talade. Kursen kunde därtill i sin helhet avklaras genom att se på föreläsningarna i efterhand och vara aktiv på ett diskussionsforum på webben.
- Det här kan vara ett mer effektivt sätt att avklara kurser för en del studerande eftersom det ger möjlighet att lyssna på föreläsningar senare med en högre hastighet. Eller varför inte när man är ute och joggar.
Studier oberoende av tid och plats
På kursen deltog också utbytesstuderande som inte haft möjlighet att komma tillbaka efter att de rest hem på våren. Det var också därför viktigt att kursen kunde avläggas oberoende av tidszon. Anastasiia Strokova, magisterstuderande i marknadsföring och en av dem som deltog i undervisningen i klassen, trodde först att hon inte skulle hinna återvända till sin Helsingfors från S:t Petersburg före kursen började. Det gjorde hon ändå till slut.
- Jag valde att göra magisterstudierna på Hanken på grund av att undervisningen har en så stark koppling till praktisk businessverksamhet. Jag har också lärt mig mycket genom diskussioner i klassen av mer erfarna studiekompisar. Kombinationen av live- och onlinediskussioner på kursen var ovanlig, men den lyckades tack vare den fungerande tekniken och lärarens flexibilitet.
Också Grym anser att kursen var lyckad. Förverkligar han kursen en gång till på samma sätt är det ändå en sak han vill göra annorlunda.
- Jag vill att föreläsningen filmas in med två kameror – den ena riktad så att den ger en överblick över klassen och den andra mot krittavlan som jag centralt använder mig av i min undervisning.
”Samma undervisning till alla”
Omkring 40 procent av de som vanligen har klassundervisning har det också denna höst.
- Det var ursprungligen meningen att närundervisning för första årets studerande prioriteras, men det har tyvärr visat sig vara svårt att kunna erbjuda närundervisning åt just dem eftersom det är en så stor grupp. Vi får inte ha mer är hundra på en gång i klass och smågruppsundervisning passar inte i alla kurser. För utbytesstuderande kan vi däremot i tillägg till distansundervisning erbjuda en hel del närundervisning, uppger utbildningsplanerare Susanna Taimitarha.
Medan studerandena på Gryms kurs på sommaren ännu var försiktiga när det gällde att delta i närundervisning, var situationen en annan när språkläraren Johanna Tanner i början av det nya läsåret ställde samma fråga till studerande som skulle delta i hennes kurser i muntliga färdigheter i finska. Då uppgav 80–90 procent att de ville delta i närundervisningen.
- Det här är studeranden som inlett sitt andra studieår. Jag har nu haft två lektioner med dem och det var hjärtskärande att se hur lyckliga studerandena var att vara på plats i klassen med andra.
Också Tanners undervisning är en kombination av när- och distansundervisning: en lektion i veckan hålls i Teams, en annan i klassen.
- En central princip för mig är att alla ska få ta del av samma undervisning oberoende av om man väljer att delta i närundervisningen eller inte. Den första uppgiften var att göra en videoarbetsintervju och den kunde väl göras online. Närundervisningen är reserverad för presentationer. De som avlägger kursen helt online gör sina presentationer antingen för mig eller för hela gruppen i Teams. Det blir lite extra jobb för mig, men eftersom det handlar om endast några studerande per kurs så gör jag det gärna.
”Använd applikationer”
Ett stort problem med språkkurser i muntliga färdigheter online är att det är långsamt att aktivera studerande på webben jämfört med klassen där studerande lätt kan delas in i par och mindre gruppen. Mikaela Krohn, som handleder lärare i att ta i användning ny undervisningsteknologi på Hanken Teaching Lab påminner om att det här problemet beror på att det ännu inte går att dela in elever i mindre grupper i Teams. Det här är en funktion som väntas komma under hösten.
- Jag undervisar också själv, bland annat kurser i entreprenöriellt ledarskap, strategi och nordisk businesskultur. Jag har själv delat in studerande i grupper och bett dem att hålla gruppdiskussioner i enskilda möten, men det här är väldigt långsamt.
Krohn själv undervisar för närvarande helst inte alls i klass.
- Det här beror på att jag helst inte använder den offentliga trafiken nu och för att jag vill fokusera på det forum där kursen levereras. Alla kurser måste också kunna avläggas online, och det är mera ansträngande att följa med flera forum samtidigt, till exempel chatten i Teams och elevernas frågor i klassen. Jag vill ge studeranden en lika bra erfarenhet på båda forum. Om det pågår diskussioner på flera forum samtidigt på en kurs så rekommenderar jag att det är två lärare på kursen, särskilt om det är en större kurs med till exempel 100 studerande.
Krohn talar varmt för att använda färdiga applikationer som gör undervisningen online mera engagerande, till exempel omröstningar, tavlor och ordmoln.
- Det händer lätt att undervisningen på distans blir ensidig för studeranden och det tar länge att utveckla egna, mångsidiga undervisningsmaterial som fungerar online. Som tur finns det många färdiga applikationer som läraren kan använda sig av. Vi kunde även bli bättre på att utnyttja öppna resurser som stöder lärande och som finns på nätet under Creative commons-licenser och dela med oss sådant material som vi har skapat.
Text och bilder: Maria Svanström, bilden på Mikaela Krohn är hennes egen