Hanken Research Day 2022: Forskning för en mer hållbar värld

Hållbara leveranser på den sista transportsträckan

Hanken koordinerar projektet i-SMILE Opens in new window vars syfte är att öka hållbarheten i urbana leveranser på den sista transportsträckan (last mile deliveries). Inom ramen för projektet undersöker man hur innovationer kan minska de negativa effekterna av e-handel och samtidigt skapa högklassiga leveranstjänster för konsumenterna.

Anna Aminoff, biträdande professor i logistik och socialt ansvar, påpekade i sin presentation att det aldrig har skett en större förändring vad gäller den sista transportsträckan av leveranser i städerna än under pandemin.

– I Finland ökade till exempel e-handeln med mat med 36 procent förra året och forskning visar att konsumenter, särskilt yngre vuxna, vill ha leveranserna allt snabbare, säger Anna Aminoff.

Den sista transportsträckan är den dyraste och mest förorenande delen av leveranskedjan. Antalet skåpbilar i städerna ökar vilket leder till inte bara luftföroreningar utan även andra problem i stadskärnorna.

– Det blir mer oljud, trängsel och olyckor och vi får inte heller glömma frågor som relaterar till leveransarbetarnas hälsa och säkerhet. Enligt uppskattningar kommer det att finnas nästan 40 procent fler skåpbilar i städerna år 2030 jämfört med nu.

En lösning på problemet är leveransrobotar, till exempel paketskåp som rör sig i ett område, där konsumenterna kan hämta sina paket när det passar dem bäst. Denna typ av autonom leveransrobot har testats på Busholmen i Helsingfors av LMAD Opens in new window och Forum Virium Opens in new window .

Hanken deltog i pilotprojektet genom att genomföra en enkätundersökning som skickades ut till invånarna på Busholmen. Enligt enkäten uppskattade invånarna flexibiliteten i att välja när och var de kunde hämta sina paket. Men robotens hållbarhetsaspekt var inte särskilt välkänd. Människorna var också i viss mån oroliga för säkerheten gällande sina paket, även om roboten är väldigt likt ett vanligt paketskåp. Enligt enkäten var folk överlag positiva till pilotprojektet.

Jämlika möjligheter inom utbildning och vetenskap

Ari Hyytinen, professor i nationalekonomi, berättade om WINST-projektet (Women in Science and Technology) Opens in new window på Hanken Research Day. Som en del av projektet studerar Ari Hyytinen och hans kollegor innovatörers karriärer. Hyytinen presenterade preliminära forskningsresultat från en ny vetenskaplig artikel, Parental Education and Invention: The Finish Enigma.

– Vi vet sedan tidigare att föräldrarnas inkomst är starkt positivt relaterat till att barn blir uppfinnare, det vill säga den person som nämns i ett patentdokument. Sannolikheten att barn blir uppfinnare i höginkomstfamiljer är 4-8 gånger högre än i låginkomstfamiljer, säger Ari Hyytinen.

Hyytinen förklarar att samma mönster kan ses i Finland och i USA, både förr och på senare tid. Till skillnad från USA har Finland små inkomstskillnader, hög social rörlighet och gratis utbildning. Det betyder att i Finland borde inte föräldrarnas inkomster förutsäga sannolikheten att uppfinna i lika hög grad som i USA.

– Enligt vår artikel verkar det snarare som föräldrarnas utbildning, inte inkomst, spelar roll.

I sin forskning fann Ari Hyytinen och hans kollegor ett starkt orsakssamband mellan föräldrars utbildning och sannolikheten för att deras barn blir uppfinnare. Under 1960- och 1970-talet etablerades flera nya universitet i Finland, vilket ledde till att vissa föräldrar fick kortare avstånd till universiteten och det i sin tur ökade deras sannolikhet att få en universitetsexamen.

– Vi märkte också att orsakssambandet varierar beroende på kön. Föräldrarnas utbildning hade relativt större inverkan på döttrar än på söner, eftersom andelen kvinnliga uppfinnare var så låg initialt, säger Ari Hyytinen.

Hållbara investeringar

Hanna Silvola, biträdande professor i redovisning, talade om hållbara investeringar i sin presentation på Hanken Research Day. Silvola presenterade resultat från en enkätundersökning i samarbete med Nordnet om hur privatpersoner investerar med tanke på hållbarhet.

– Enligt undersökningen tycker 60 procent att hållbara investeringar är värt att göra. De tillfrågade berättade att cirka 45 procent av deras nuvarande portfölj består av hållbara investeringar och de räknar med att andelen kommer att vara 57 procent om fem år, berättar Hanna Silvola.

Undersökningen visar att kvinnor och unga män tenderar att investera på ett mer hållbart sätt. Människor som investerar hållbart är vanligtvis välutbildade, bor i städer och har ofta barn. Finlandssvenskar investerar hållbart oftare än finskspråkiga.

– Här i Finland gillar vi inte att prata om pengar och det märks också i undersökningen. 79 procent säger att de inte konsulterar några experter gällande sina investeringar. De fattar hellre sina egna beslut eller hittar information på nätet. Att konsultera internet är också mer populärt än att till exempel diskutera med en vän eller kollega.

Hanken Research Day avslutades med en paneldebatt under ledning av Hanna Silvola. I debatten deltog Bonnie Buchanan, prefekt för institutionen för finansiering och redovisning vid University of Surrey, Janna Haahtela, portföljförvaltare på fondbolaget Fondita och Emilia Vähämaa, biträdande professor i finansiell ekonomi på Hanken.

Du kan se paneldiskussionen och hela inspelningen från evenemanget här:
Hanken Research Day 2022 - Impacting society through collaboration Opens in new window

Läs mer om projektet H2 Ecosystem Roadmap i en intervju med projektledare Kaisa Penttilä:
Hanken utforskar kommersialisering av grön vätgas i Österbotten Opens in new window

Mer information om forskningsprojekten hittar du här:

Text: Jessica Gustafsson
Foto: Alina Anderson