Entreprenörer mår bättre – och det beror till stor del på autonomi

Innan det finns färdiga rutiner och procedurer som gör att ett företag blir självgående, befinner sig företaget i en speciell fas av sin utveckling. Det här fascinerar Joakim Wincent, som forskar i företagsledningsfrågor med inriktning mot entreprenörskap och innovation.

– I ett nytt företag tar det några år innan rutiner etableras. Men också befintliga företag  har samma frågeställningar när de börjar utveckla nya affärsområden, då finns det inte heller rutiner, så jag är också intresserad av den typen av frågeställningar. Det är den här osäkerheten och rutinlösheten, det här experimenterande elementet bland företagsledare som jag tycker att är spännande, säger Wincent som är professor entreprenörskap och företagsledning.

Tidigare i år valde den brittiska affärstidningen Financial Times Opens in new window in en av Wincents forskningsartiklar på sin lista över forskning som har en inverkan på samhället. Artikeln heter Entrepreneurship and well-being: the role of psychological autonomy, competence and relatedness, och  handlar om att entreprenörer mår bra, även om debatten om entreprenörer ofta handlar om att de har en hög arbetsbelastning och mycket osäkerhet.

– Vi har tittat på ett positivt synsätt, för det är ju faktiskt så att många väljer att vara entreprenörer. Är det så att de mår speciellt dåligt för att de är det, fastän förutsättningarna kanske inte är de bästa? Och då kommer vi fram till att nej, de mår ju faktiskt bättre än andra som inte är engagerade i entreprenöriella arbetsuppgifter.

I artikeln som landade på FT:s lista har Wincent och de andra författarna till artikeln fokuserat både på nyföretagare och på personer som är engagerade i entreprenörskap i existerande företag. De har jämfört dem med personer som har mer rutinartade jobb i existerande företag.

– Vi har använt en världskänd psykologisk teori som heter self-determination, som egentligen säger att en människa behöver vissa vitaminer ur psykologiskt perspektiv för att må bra. Då gäller faktorer som att man känner att man är kompetent, att man finns i ett sammanhang och att man har relationer som ger näring åt en – men även autonomi, att man kan bestämma själv.

– Och det vi hittar är att entreprenörer faktiskt mår bättre, de har ett högre psykologiskt välbefinnande i termer av att de känner sig starka, de känner sig lyckliga och så vidare. Och det beror till stor del på autonomi. De kan styra sina egna beslut på arbetet, vilket ger dem möjlighet att utveckla kompetenser på ett bättre sätt. Även om många tror att entreprenörer är ensamvargar, så är det inte så, utan deras arbetsuppgifter gör att de lyckas utveckla meningsfulla relationer som de tycker är autentiska i större utsträckning.

Coronakrisen har haft en väldigt stor inverkan på entreprenörer på olika håll i världen, och även om många entreprenörer är vana med osäkerhet, så är det så klart ingen trevlig situation när efterfrågan plötsligt försvinner, säger Wincent.

– Man kan vara i situationer där ens livsverk nästan försvinner. Tro det eller ej – men entreprenörer uppvisar samma psykologiska förbund med sina företag som till sina barn, då de har drivit dem ett tag, det är klart att de är i en utmanande situation.

De tips Wincent kan ge entreprenörer i liknande situationer är att se till att ha finansiering så att de klarar sig, vänta på att efterfrågan kommer tillbaka och göra nåt meningsfullt under tiden, och att skala ner så att de inte blir drabbade. Wincent och hans forskarkolleger var också tidigt ute med att följa med hur entreprenörerna gjorde i Kina när landet drabbades av coronakrisen.

– Kinesiska företag tog möjligheten och gjorde väldig mycket ”pro social work”, det vill säga att man ställer om och försöker lösa krisen genom att göra till exempel sjukhusutrustning och liknande. Så det finns ju också möjligheter i en sådan här situation, att hjälpa till i samhället.

Det som inspirerar Joakim Wincent i hans jobb som forskare är att det alltid finns nya problem att lösa.

– Man blir aldrig fullärd och det finns alltid nya problem som är svåra att lösa, så jag tror att det handlar mycket om att knäcka tankenötter. Det blir ju aldrig någon rutin i de problem vi löser utan det kommer hela tiden nya utmaningar, och det är det som är beroendeframkallande i det här yrket.

Foto: Unsplash/Emma Matthews

Foto: Unsplash/Christopher Beddies (första sidan)