Betygsantagningen förnyas 2026 – utkastet till poängsättning behandlas nu vid universiteten

Universiteten utvecklar både betygsantagningen och urvalsproven så att de erbjuder sökandena en helhet som kompletterar varandra och öppnar möjligheter.
I utvecklingen av betygsantagningen beaktas betygsantagningens inverkan på gymnasiestudierna och gymnasieelevernas ork. Dessutom strävar man efter att undvika eventuella negativa styrningseffekter. I utvecklingen av betygsantagningen utnyttjas omfattande forskningsdata.  

– Ett av de viktigaste målen för utvecklingsarbetet är att förtydliga betygsantagningen genom att minska antalet poängtabeller och minska trycket på gymnasieeleverna. I utkastet till poängsättning har man strävat efter att ämnesvalen under gymnasietiden inte i onödan ska begränsa sökandens möjligheter att genom betygsantagning söka sig till områden som intresserar hen, säger Marja-Leena Laakso, ordförande för Unifis prorektorsmöte för utbildning.

Årligen väljs cirka hälften av de nya universitetsstuderandena genom betygsantagning.

Utkastet till poängsättning svarar på kritiken mot betygsantagningen

Betygsantagningen har utsatts för kritik i offentligheten. Bland annat Finlands Gymnasistförbund har efterlyst bättre konsekvens i betygsantagningens poängsättning.
– I utkastet grundar sig poängsättningen allt starkare på vilka gymnasieämnen som ger den sökande central kompetens med tanke på den bransch som ansökan gäller, berättar Marja-Leena Laakso.

I utkastet har poängsättningen av realämnena samtidigt jämnats ut så att gymnasieeleverna har bättre möjligheter att välja att skriva de realämnen som intresserar dem mest istället för att välja de ämnen som ger flest poäng.

Modersmålskunskaperna har identifierats som centrala inom alla områden med tanke på framgången i universitetsstudierna. Därför ger modersmål och litteratur fler poäng än tidigare i utkastet till poängsättning.

Betoningen av matematiken varierar tydligare än tidigare mellan olika branscher. Inom de matematisk-naturvetenskapliga områdena framhävs behovet av de färdigheter som gymnasiets långa lärokurs i matematik ger, så inom dessa områden skulle man även i fortsättningen få klart bättre poäng för lång matematik. Inom andra områden ger också behärskandet av lärokursen i kort matematik goda utgångspunkter för studierna, så poängskillnaderna mellan lång och kort matematik har minskats.

– Vi vill uppmuntra alla unga att studera matematik samt att välja lärokursen i matematik enligt sina egna färdigheter och mål, kommenterar Marja-Leena Laakso.
Studier i främmande språk har redan länge minskat i Finland. Universiteten oroar sig för att språkreserven i Finland minskar. Språkstudier är allmänbildande och utvecklar kommunikations- och kulturfärdigheterna. Därför har poängsättningen av språken i utkastet fastställts till nivån för poängsättningen av realämnen.

Bakgrund och fortsatta steg

Universiteten inledde i början av 2022 ett utvecklingsprojekt för antagningen av studerande på initiativ av prorektorerna för utbildning vid Finlands universitetsrektorers råd Unifi.
Utkastet till betygsantagningens poängsättning grundar sig på forskning samt omfattande diskussioner med gymnasiernas representanter, gymnasieelever och andra intressentgrupper samt utbildningsområdena.

Utkastet till poängsättningen är på remiss i tjänsten Dinåsikt.fi fram till den 21 april. Utifrån remissbehandlingen vidareutvecklar universiteten poängsättningen.
Universiteten beslutar före utgången av augusti 2023 om poängsättningen för betygsantagningen som tas i bruk våren 2026, och den nya poängsättningen publiceras på webbplatsen yliopistovalinnat.fi i september 2023.

Ytterligare information

Tanja Juurus
Projektchef
Utvecklingsprojektet för studentantagningarna vid universiteten 2022–2025
Tfn 050 311 2583

Marja-Leena Laakso
Prorektor vid Jyväskylä universitet
Ordförande för Unifis prorektorsmöte för utbildning
Tfn 040 805 4024