Hankendagen 2024: "Pengarna måste börja ta slut innan man gör något åt den ökande statsskulden"
Stefan Ingves talade på Hankendagen, det största årliga alumnevenemanget vid Svenska handelshögskolan, som hölls 22.5.2024 i Vasa. Enligt honom väcker de växande offentliga skulderna i många länder alldeles för liten uppmärksamhet och handlingskraft. I stället lutar man sig tillbaka och tänker att man tar itu med problemet senare.
– Du sitter i en tunna på väg mot vid Niagara-fallet och guppar i solskenet och det är härligt. Och budgetunderskottet är stort. Småningom börjar du höra bruset men det är först precis när du är vid kanten och pengarna tar slut, det är först då det händer någonting.
Global ökning av statsskulden
Vi ser idag en ökning av statsskulden i hela världen. Ingves påpekar att för drygt 20 år sedan hade industriländerna ungefär 77 procent offentlig skuld av BNP och nu ligger den redan på 125 procent.
– När jag var vice riksbankschef under 1990-talskrisen hade skuldbördan i Sverige stigit till ca 80 procent och då fick vi ett halvhemligt besök av Internationella valutafonden som hade tittat på siffrorna och sade att det här ser inte bra ut. Det vill man inte att valutafonden ska säga.
Enligt Ingves ansåg man tidigare att om man har en skuldandel på någonstans kring 50 procent i utvecklingsländer, så kraschar ekonomin, men i dagens läge har så gott som alla länder i världen en statsskuld på över 50 procent. Vi har också en tilltagande finansialisering, det vill säga att finanssektorns storlek i förhållande till BNP i industriländerna är mycket större nu än tidigare.
– Om man har väldigt mycket finansiella tillgångar och skulder, då får man nästan säkert en större risk för finansiell instabilitet. I små och öppna ekonomier riskerar man också att råka ut för valutainstabilitet.
Strukturomvandling viktigare än valet av valuta
I Norden ser vi alla varianter av EU- och euromedlemskap: Finland är med i bägge, Danmark är med i EU och har en fast valutakurs gentemot euron, Sverige är med i EU men har en flytande växelkurs, Norge är inte med i EU och har en flytande växelkurs. Ändå har det gått bra för alla fyra länder, enligt Ingves.
– Växelkursen räddar dig aldrig från utebliven strukturomvandling. Du kan ha en viss nytta av en flytande växelkurs på kort sikt, men så värst mycket mer är det nog inte.
Enligt Ingves är det viktigaste till slut ändå strukturomvandling. Ett exempel på en nödvändig strukturomvandling i Finland är behovet av att reformera den finländska lönebildningsmodellen. Ingves hävdar att man med jämna mellanrum väljer att nästan strejka bort någon del av det finska arbetslivet, vilket inte är hållbart i längden.
Hur kan man tackla framtida utmaningar?
Stefan Ingves ger några exempel på hur man kan gardera sig mot framtida ekonomiska utmaningar. Han föreslår att man höjer pensionsåldern och ökar invandringen för att ha råd att finansiera en åldrande befolkning. Man borde också satsa på utbildning och den vägen bygga humankapital.
– Man behöver monetär stabilitet med en inflation på högst två procent, finanspolitisk stabilitet i form av en hanterbar statsskuld, ett fungerande rättssystem och god utbildning. Lyckas man med allt det där, då går det nog ganska bra den här gången också!
Seminariedagen avslutades med att utse Årets alumn 2024, Kaj Rönnlund. Läs mer om honom här: Årets Alumn 2024
Länk till bildgalleriet från evenemanget: Hankendagen 22.05 | Flickr
Länk till inspelningen från evenemanget
Text: Marlene Günsberg
Foto: Christoffer Björklund