Professor Bengt Holmström: EU måste förstå det enorma värdet av data

Den digitala finansvärlden utvecklas snabbt tack vare till exempel mobilt internet, sensorer, big data, AI och maskininlärning, molntjänster och blockkedjor. Enligt professor Bengt Holmström har Kina, USA och EU valt olika strategier för att utnyttja de olika typerna av teknik. 

– Kina är den tydliga ledaren inom den enorma digitaliserings- och finansutvecklingen. Landet har lyckats hoppa över många skeden i utvecklingen.

Kina har snabbt gått från att vara en kontantekonomi utan bankåtkomst för en stor del av befolkningen och nästan inga fasta internetanslutningar till mobilbanktjänster. Drivkrafterna att nå dit har varit starka, och utvecklingen har skapat ett stort värde för medborgarna som nu är en del av samhället i en mycket större utsträckning.

Bengt Holmström menar att betalningssystemen är bankväsendets kärna i dag. Utlåning och annan verksamhet är liten i jämförelse. Jämfört med Kina utvecklas USA:s digitala betalningssystem långsamt.

– Konsumenterna använder fortfarande kontanter och checkar i USA, eftersom de här systemen fungerar tillräckligt bra. Kredit- och bankkort är också vanliga trots höga kostnader.

Inga europeiska plattformsföretag i toppen

Professor Holmström lyfter fram det enorma värdet i data och påpekar bristen på europeiska representanter bland de främsta plattformsföretagen i världen.

– 12 av världens största företag är plattformsföretag, som Google, Apple och Amazon, och dessa samlar in enorma mängder data. Europa har inte ett enda plattformsföretag på topp 20-listan.

Enligt Bengt Holmström beror det här på att EU har reglering som grundläggande angreppssätt.

– EU har utvecklat en rad direktiv och lagar för att begränsa användningen av data i Europa. Det finns helt klart en spänning mellan dataanvändningens enorma potential och riskerna för datamissbruk.

Bengt Holmström frågar sig hur unionen främjar sig själv via regleringar: hur tjänar man pengar? 

– En fråga värd flera biljoner dollar är ’Hur utnyttjar man ekonomiskt den enorma potential all data har så att hela samhället kan dra nytta av det?’

Information är den nya säkerheten

Professor Holmström talar också om logiken hos traditionella banksystem och finanskriser.

– Skulder ligger bakom alla finanskriser. Allt handlar om kortfristiga skulder, så varför gör vi oss inte bara av med dem? För att de utgör billig finansiering vad gäller information. Allt du behöver göra är att ta reda på värdet på ett förfallet lån. Det är som på en pantbank, vi behöver inte vara överens om priset på panten, det räcker att vi kommer överens om att vi har ett avtal.

Professor Holmström påpekar att systemet är 2000 år gammalt.

– Lån mot säkerhet – eller lån mot pant – är den äldsta typen av finansiering. Med tanke på att systemet har funnits så länge måste det i grunden röra sig om en lysande idé. Om det inte är ett genialt system uppstår heller inga kriser.

Bengt Holmström säger att information är den nya säkerheten, med den kinesiska fintechplattformen Ant Financial som exempel. Kredit ges baserat på data från plattformen, ingen ansökan eller ytterligare information behövs. Kostnaderna är avsevärt lägre, både vad gäller vanliga räntor och dröjsmålsräntor. 

– Det är som en bättre och billigare version av ett kreditkort. Krediten erbjuds till exempel baserat på ditt beteende och hur omtyckt du är. George Orwell skulle förresten ha gillat det här systemet.

Nobelpristagaren i ekonomi och Hanken Foundation Distinguished Fellow Professor emeritus Bengt Holmström talade om framtidens finansvärld på Svenska handelshögskolan (Hanken) den 30 mars 2023. Professor Holmström intervjuades också av Heidi Schauman, Hankenalumn och Global Head of Research på Danske Bank.

Text: Jessica Gustafsson

På bilden: Professor Bengt Holmström, Global Head of Research på Danske Bank Heidi Schauman och Hankens rektor Ingmar Björkman.