Johanna Gummerus: Att bli professor innebär hårt arbete, tur, bra kollegor och stöd!

Är företagens samhällsansvar politiskt eller inte?

Under sin karriär vid Hanken har professor Martin Fougère diskuterat de politiska konsekvenserna av företagens samhällsansvar (CSR). Den traditionella uppfattningen om CSR är att det inte är politiskt, men Fougère hävdar att det faktiskt är tydligt att CSR ursprungligen var ett mycket politiskt projekt som lanserades efter andra världskriget i USA.

Fougère konstaterade i sin installationsföreläsning att man på 1990-talet höll CSR som ett slags universalmedel för att ta itu med de stora utmaningarna inom hållbar utveckling. Stora företag argumenterade för att företagens självreglering var överlägsen statlig lagstiftning. Detta vid en tidpunkt då samhället utövade stora påtryckningar för att få till stånd en starkare reglering av företagens beteende.

År 2011 definierade EU-kommissionen CSR som företagens ansvar för sin påverkan på samhället. Utvecklingen av sociala medier vid ungefär samma tidpunkt gav små övervakningsorganisationer möjlighet att både skapa nätverk och offentliggöra en del av sina upptäckter. Detta ledde till att företagen insåg att det var nödvändigt med CSR.

- Många CSR-processer omfattas idag inte bara av icke-bindande lagstiftning utan även av nationell och regional lagstiftning. Tillsammans med tre kolleger från Hanken har vi studerat Ykkösketjuun, som framgångsrikt lobbade för att få in en finsk lag om företagsbesiktning för mänskliga rättigheter i det finska regeringsprogrammet. Detta är ett exempel på kollektiva åtgärder som är tydligt politiska, sammanfattar Fougère.

Hur kan vi betjäna sårbara konsumenter bättre?

Sårbarhet kan definieras som att man upplever till exempel ekonomiska svårigheter eller problem med den fysiska eller psykiska hälsan. Professor Johanna Gummerus påpekade i sitt installationstal att de flesta av oss är sårbara någon gång i livet och att även denna konsumentgrupp behöver uppmärksammas av marknadsförare.

Gummerus är för närvarande involverad i ett forskningsprojekt med fokus på föräldrar till barn med autismspektrumstörningar. Barnens och föräldrarnas behov varierar, men i allmänhet har de ett stort behov av stöd.

- Här kommer betydelsen av tjänster in och det ledde oss till att utforska föräldrarnas erfarenheter av tjänstesystemen. I vårt fall omfattade de tjänster som föräldrarna anlitade dagvård, utbildning, hälsovård, barnomsorg och socialskyddssystem, förklarade Gummerus.

Två viktiga resultat framkom i diskussionerna med föräldrarna. Systemen är osammanhängande och svåra att navigera i, vilket innebär att föräldrarna sätter mycket tid och arbete på att säkra service för sina nära och kära. För det andra känner familjerna att deras liv stagnerat eftersom det råder stor osäkerhet om huruvida barnet någonsin kommer att bli en självständig vuxen och därför fortsätter de att kämpa för resurserna.

Slutligen bjöd Gummerus på en personlig reflektion över sin nya position:

- Att bli professor innebär för de flesta av oss hårt arbete, uthållighet och lite talang, men också tur, bra kollegor och organisatoriskt stöd!

Inklusion är en nyckelfaktor i hybridarbete

Digitaliseringen fortsätter att förändra sättet att arbeta. Enligt professor Jennie Sumelius är distansarbete och hybridarbete sannolikt permanenta inslag i arbetslivet. Kopplingen mellan arbete och tid och plats försvagas.

Det har varit fallet redan under en längre tid men pandemin accelererade denna utveckling. Befintliga arbetsmetoder måste därmed ses över och omprövas i takt med att det sammanhang i vilket arbetet utförs förändras. Sumelius arbetar i ett forskningsprojekt som studerar förändringar i kunskapsarbete i multinationella företag.

- Den viktigaste frågan är hur vi kan se till att våra medarbetare förblir engagerade. De anställda måste känna sig delaktiga och känna att de kan delta och bidra trots de utmaningar som t.ex. distansarbete kan innebära, säger Sumelius.

Ett av de viktigaste hindren är kompetens, och det finns olika åsikter om vilka färdigheter som kommer att vara viktigast för kunskapsarbetare i framtiden. Är det problemlösning? Eller emotionell intelligens? Kanske digitala färdigheter? Cheferna i Sumelius studie betonade vikten av färdigheter i självledarskap för att bättre kunna hantera de suddiga gränserna mellan arbete och fritid.

Även om förändringarna i hur kunskapsarbetare utförs medför många utmaningar för HR-cheferna, betonar Sumelius behovet av att ta itu med dessa utmaningar på flera nivåer för att kunna gå mot ett socialt hållbart arbetsliv.