Hankens nya rektor Ingmar Björkman: ”Hela organisationen ska vara delaktig i beslutsfattandet”

– Vi ska vara öppna med vad Hanken gör, öppna mot våra intressenter och mot omvärlden. Vi ska ha koll på de ledande handelshögskolorna globalt, veta vart världen är på väg och hur det reflekteras i vår undervisning och forskning. Det ska inte heller finnas något som händer på rektorskontoret som man inte kan prata om, konstaterar Ingmar Björkman.

Hankens nya rektor är född i Helsingfors men uppvuxen i Norge och har norska som modersmål. Ingmar Björkman valde att studera i Finland, på Hanken, som senare också blev hans arbetsplats. Mellan åren 1983-2011 jobbade han bland annat som prefekt, professor och prorektor på Hanken. 

2012 rekryterades Björkman till Aalto-universitetets handelshögskola där han jobbade som dekanus och professor i internationell företagsledning. Och från och med 1 augusti 2022 är det Ingmar Björkman som leder Hanken. Det är som att komma hem igen, menar den nya rektorn.

– Det här är min alma mater, här har jag studerat, doktorerat och arbetat. Det känns som att återvända till sin gamla familj efter en längre tid borta, den är bekant men man ser på den med lite nya ögon.

Folk får gärna klaga

Ingmar Björkman har sin akademiska bakgrund i ledningsfrågor i internationella organisationer. Han har bland annat forskat i hur organisationer kan arbeta internt så att de skapar värde för olika intressentgrupper. 

– Jämfört med många andra organisationer är det inom universitet i högre grad centralt hur du jobbar med personalen och på vilket sätt du lyckas engagera de anställda. Det är då man får saker att hända, menar Ingmar Björkman som påpekar att en rektor inte åstadkommer någonting ensam.

– Man talar om rektorsbeslut men jag hoppas att en rektor inte fattar beslut i ett vakuum. Jag vill att hela organisationen ska vara delaktig i beslutsfattandet, jag vill jobba för att alla är engagerade och är med om att ta ansvar för att Hanken skall bli en ännu bättre handelshögskola.

Så kommer han med en lite överraskande åsikt:

– Jag tycker i princip det bästa är när folk klagar! Det ger oss möjlighet att fundera på vad vi kan förbättra. Det får förstås inte vara så att man bara klagar men idealet är en kultur där folk tar tag i saker och tror på att man kan förbättra dem.

Fint förhållande till alumnerna

Till Hankens styrkor räknar Ingmar Björkman bland annat förhållandet till alumnerna och övriga personer som stöder Hanken, vilket den senaste medelinsamlingskampanjen Räkna med Hanken  är ett utmärkt exempel på.

– En annan styrka är att Hankenalumnerna klarar sig bra i arbetslivet, utbildningen ger dem möjligheter att få jobb och göra karriär. Det obligatoriska utbytet för kandidater är unikt, att Hanken på det viset ger internationell erfarenhet till alla sina studenter. 

Ingmar Björkman nämner också forskningen vid Hanken som ett exempel på framgång.

– Forskningsmässigt har vi många områden där vi klarar oss fint och forskningen är jätteviktig för Hanken. Samtidigt borde vi ha samma kvalitetskrav och förväntningar på undervisningen som vi har på forskningen. Sist och slutligen är det via undervisningen som vi ger vårt största samhälleliga bidrag.

Ingmar Björkman lyfter fram de internationella rankningar där Hanken placerat sig högt, även om han samtidigt påpekar att man behöver vara försiktig att dra alltför långtgående slutsatser på basis av dem. Av cirka 14 000 handelshögskolor på universitetsnivå i världen placerade sig Hanken senast på nummer 55 i Financial Times-rankningen för magisterprogram och på plats 110 i US News-rankningen som främst fokuserar på forskning.

– Det relevanta med dessa rankningar är att vi är en av de ledande handelshögskolorna i Norden. Det är där vi vill vara.

Locka fler internationella studenter

Ingmar Björkman har en omfattande internationell bakgrund, bland annat från Stanford University i USA, INSEAD i Frankrike och Fudan University i Kina. Han sitter dessutom i styrelsen för Chalmers tekniska högskola i Sverige. All den erfarenheten hoppas han kommer till nytta i rektorstjänsten, bland annat med tanke på ackrediteringarna som är väsentliga för handelshögskolor. Hanken hör till den ena procenten av världens handelshögskolor som har de tre mest ansedda ackrediteringarna EQUIS, AACSB och AMBA. 

Enligt Björkman relaterar en av Hankens utmaningar till det internationella, nämligen att högskolan inte har varit tillräckligt bra på att rekrytera utländska studenter.

– Vi har på sista tiden satsat på och fått en del framgång när det gäller att rekrytera studenter från Sverige men internationellt har våra magisterprogram inte varit tillräckligt konkurrenskraftiga. Vi måste kunna erbjuda dynamiska program som ger studenter sådana kompetenser som behövs i framtiden och som attraherar studenter till Finland och Hanken.

Tillbaka till en levande, akademisk miljö

Ingmar Björkman leder en handelshögskola med verksamhet på två orter, Helsingfors och Vasa. Han säger att det har sina fördelar men att det givetvis också kan föra med sig utmaningar.

– Det är en styrka att vi har ett engagemang i Vasa, vi rekryterar lokalt och vi bidrar till omgivningen i Österbotten. Då verksamheten är splittrad leder det förstås i viss mån till koordineringsutmaningar och dubbla kostnader. Digitaliseringen under pandemin har lett till att vi vant oss att jobba ganska smidigt, också mellan de båda orterna.

Ingmar Björkman hoppas ändå på mindre virtuell verksamhet framöver.

– Det är viktigt att vi har ett levande campus där studerande, lärare och forskare träffas. De sociala nätverk som studenterna bygger upp under sin studietid står för kanske hälften av vad de tar med sig från sin utbildning. Studenterna och de anställda bör sträva efter att vara på plats och skapa en levande, akademisk miljö.

Att vara rektor för en högskola innebär många arbetstimmar, speciellt i början, men Ingmar Björkman menar att det är givande och att man själv måste sätta sina gränser. Där hemma hjälper blandrashundarna Lyra och Nala och papegojan Aiko till med gränsdragningen.

– Vår papegoja har ett litet hus därhemma men det händer nog att den flaxar omkring fritt också. På vårt lantställe bor den i en hönsbur om somrarna. Min norska bakgrund syns i att jag tycker om att vandra och skida i fjällen och hundarna och jag har en gemensam hobby, vi springer. De älskar det och blir väldigt ivriga varje gång de märker att jag klär på mig någonting som visar att jag är på väg ut och springa.

Text: Jessica Gustafsson
Foto: Gustaf Hafström