Doktorsexamen ger kunskaper i analytiskt tänkande

Doktorsutbildningen är en expertutbildning, men man blir inte bara en expert inom sitt område, man utvecklar också sitt analytiska och logiska tänkande, och får en djupare förståelse för vetenskap och teori, berättar Anu Helkkula som är chef för doktorsprogrammet.

– Om man talar om lärandemål, så är huvudpoängen med doktorsprogrammet att man utvecklas från kunskapskonsument till kunskapsskapare – man skapar ny kunskap tillsammans med andra. Man lär sig att ställa frågor och identifiera och analysera problem och utvecklingsbehov, säger Helkkula.

 En av årets promovender är Sergey Osmekhin, som doktorerade i ämnet finansiell ekonomi 2016. Han jobbar med riskhantering på Nordea i Helsingfors, och för honom har det teoretiska och analytiska angreppssättet varit till nytta i hans arbete inom bankvärlden.

– Att kunna sätta upp mål och vara förutseende är viktigt i ett företag, även om ett företag har andra mål än en forskare. Jag tycker att kvaliteten på mina prestationer har blivit bättre i och med doktorsutbildningen, jag upplever att jag har vuxit som person, säger Osmekhin. I praktiken innebär doktorsutbildningen att man utvecklar flera av sina färdigheter som behövs i arbetslivet. Enligt Anu Helkkula lär man sig presentera och strukturera sina ståndpunkter.

Det tycker också Osmekhin att är en av de viktigaste sakerna han lärde sig.

– Doktorsutbildningen kräver att man övar på sin presentationsförmåga, man behöver kunna presentera sina resultat så att folk förstår vad det är du vill säga. Dessutom ska du inte bara presentera, du övar också på dina färdigheter att lyssna på andra och förstå andras tankar, säger Osmekhin.

Arbete i grupp och individuellt

Även om en doktorand har tid att fokusera på sin egen forskning och sitt individuella jobb, ingår teamarbete också i forskningsarbetet. Man samlar in data tillsammans med andra, intervjuar eller observerar och går igenom vetenskapsteorin med andra doktorander eller forskare, berättar Helkkula.

– Man jobbar också med andra människor då man sammanfattar, skriver tillsammans, jobbar med ett forskningsprojekt, då man undervisar, handleder eller då man går på kurs och gör grupparbete, säger Helkkula.

Att träna på sina samarbetsfärdigeter är något som Osmekhin också tycker att har varit till stor nytta för honom.

– Man utvecklar sina kommunikationsfärdigheter under doktorandtiden, som forskare behöver man ofta samarbeta med andra forskare eller institut för sin egen forskning. Jag har en doktorsexamen i finansiell ekonomi och forskade i algoritmisk handel, så jag behövde inte bara data från Helsingforsbörsen, jag behövde också idéer och insyn i praktiken, säger Osmekhin.

Många möjligheter för doktorer

Med en doktorsutbildning kan man jobba inom den akademiska världen, vid företag, olika forskningscenter, organisationer, som konsult, som entreprenör – i princip med vad som helst.

Helkkula rekommenderar doktorsutbildningen för den som har ett intresse för att analysera.

– Om du har tålamod och kan fokusera, sköta din egen tidtabell och jobba medvetet mot dina mål, och om du gillar att bekanta dig med teoretiska idéer och skapa nya, då är doktorsutbildningen något för dig, säger Helkkula.

Foto: Promotor Eva Liljeblom promoverar hedersdoktor Jan Vapaavuori. Läs mer om hedersdoktorerna här. Fotograf: Laura Mainiemi

Det här är en artikel ur tidningen Hanken nr 3/2019. Tidningen utkommer den 20 november.