Alumner träffades i Stockholm

Appliceringen av data, och i förlängningen teknologier som artificiell intelligens kommer att vara helt avgörande för vilka företag som finns kvar inom fem eller tio år, inleder Emma Storbacka, vd på Avaus, under Hankens internationella alumndag i Stockholm.

– Den utveckling som sker just nu och som har skett under de senaste 20 åren visar att de starkaste eller mest innovativa företagen överlever, säger Storbacka.

Då Emma Storbacka talar om hur man kan använda artificiell intelligens i företagets tillväxtagenda, avser hon inom försäljning, marknadsföring och kundupplevelser. En stor del av de bolag som var störst i världen för femton år sedan finns inte längre, fortsätter hon, och det är för att digitaliseringen har drivit på en förändring i affärsmodeller och i kundernas förväntningar.

– Den här utvecklingen kommer att vara ännu snabbare framöver, i dag sker allt som händer kring data med exponentiell hastighet och för att vara konkurrenskraftig måste man hänga med, säger Storbacka.

Det företagen har gjort tidigare är att digitalisera det som tidigare har varit analogt, men enligt Storbacka räcker det inte med att digitalisera och erbjuda en digital yta där man möter kunden. För att möta kundernas förändrade förväntningar måste man bemöta kunden på ett relevant och personligt sätt, och med data och analys kan man se följande steg man ska ta för att kunderna mest sannolikt ska komma till företaget, eller för att få dem att stanna och vara lojala.

– Ett företag kan ha en massa olika kundsituationer att ta ställning till, och då går det inte att en människa planerar vad en kund ska ha vid ett specifikt tillfälle, eftersom varianterna blir så otroligt många. Då måste man sätta in en algoritm i mitten som fattar besluten, och det är här vi kommer in på artificiell intelligens, säger Storbacka.

Företag kan ha en klar nytta av artificiell intelligens och maskininlärning, det vill säga att datorn lär sig något utan att den är programmerad för det. För många kan det ändå vara svårt att få ett grepp om artificiell intelligens, då angreppssättet är så matematiskt och tekniskt, säger Storbacka.

– De största utmaningarna med att jobba med det här är att få folk att agera, säger hon. För många är det svårt att veta var man ska börja, eftersom artificiell intelligens kan kännas väldigt abstrakt och komplext.

Storbacka ger ändå ett konkret exempel på var man kan börja: testa med att ta ut data, analysera den och agera enligt det.

– För de allra flesta är det lätt att göra, alla företag som till exempel skickar ut räkningar till kunder har så bra kunddata att du kan räkna ut vilken kund som kommer köpa mer av dig och vilken kund som kommer att köpa mindre av dig. Det är ett superenkelt exempel och jag skulle säga att det är där man borde börja om man inte har börjat nånstans ännu, säger Storbacka.

Kreativitet ur kaos

I och med att temat för Hankens jubileumsår är kreativitet var det också temat under Internationella alumndagen. Jacob Dalborg, tidigare vd för Bonnier Books, talade om kreativitet ur kaos utifrån sin erfarenhet som vd för bolaget i närmare 15 år. Dalborg jobbar i dag med styrelsearbete som han själv kallar det, eftersom han tycker att styrelseproffs låter tråkigt.

– När jag började på Bonnier trodde jag att jag skulle komma till ett kreativt hus – men märkte att det var ostrukturerat och vi gjorde förluster. Det fanns hundra olika format för böcker vilket var extremt kostsamt, det här skapade inte en kreativ miljö, säger Dalborg.

Dalborg  poängterar att kreativitet inte kommer ur dagdrömmeri eller flummande utan att det är viktigt att det finns en tydlig struktur och tydliga mål för att vara kreativ. Kreativitet kommer ur latinets creare – att skapa – och det är skapandet som är själva kreativiteten, fortsätter Dalborg.

– Det är en missuppfattning att fantasi är kreativitet. Fantasin är förutsättning för kreativiteten, men det är inte det som är det kreativa. Det är själva genomförandet som är skapandets moder.

Tydlighet är grunden för kreativitet, säger Dalborg. En bra grundstruktur, en tydlig strategi, tydliga mål och en resultatkultur så att det som görs kan mätas och följas upp, är hans recept för kreativitet.

– Det absolut viktigaste bygger på att en halvdan idé med ett välgjort genomförande alltid kommer att vinna över en briljant idé och ett halvdant genomförande, summerar han.  

Kreativt ledarskap

Christopher Thölix är partner vid konsultbolaget Signium i Stockholm, och jobbar med att analysera och utveckla  ledarskap och rekrytera ledare. Han resonerade i sin tur kring kreativitet i form av kreativt ledarskap.

– Kreativa ledare är relationsorienterade, de älskar att ha människor runt sig. De är förändringsbenägna men är också bra på att stanna upp, lugna ner och tänka på att göra rätt saker på rätt sätt. De har en bred bas och har ofta sett och gjort mycket, och där har de fått en ganska bred kompetens och kan ta ställning på ganska många olika saker. De föredrar gärna medarbetarnas och verksamhetens tillväxt framom enbart ekonomisk vinst.

En ledare måste tänka långsiktigt på många olika saker, och ett kreativt ledarskap kännetecknar enligt Thölix i många avseenden ett gott ledarskap i allmänhet. Han räknar upp punkter som kännetecknar ett gott ledarskap.

– Den första är visionen, som innehåller kreativitet. En bra ledare måste också ha karaktär och förtroende. Den tredje är klara mål – vi måste ha extremt klara mål och fokus för att kunna lyckas, säger Thölix.

Han lyfter också upp transparens och integritet, men också analys och helhetssyn på siffror – en bra ledare måste hålla koll på fakta, och behöver mod för att fatta även snabba beslut. Inspiration, passion och entusiasm är nödvändigheter i dagens ledarskap. En stark ledare behöver också öppenhet, empati, och kunna lita på de andra människorna och våga göra fel. Uthållighet och lugn behövs också, eftersom ekonomin alltid går upp och ner.

– Så måste man kunna kommunicera, läsa människor och lyssna. Har man alla de här egenskaperna, så märker man att de egentligen alla är ganska nära besläktade med kreativitet, säger Thölix.

FOTO: MAJA BRAND

Det här är en artikel ur Hankentidningen nr. 2/2019. Läs hela tidningen här.