”Hanken är Finlands fönster mot Norden”

Det är med stort engagemang som Jannica Fagerholm talar om sitt nya uppdrag som Hankens styrelseordförande för de kommande tre åren. Hon har redan suttit med i Hankens styrelse i tre perioder, de två senaste som viceordförande. Hon har också ansvarat för placeringsutskottet och för medelinsamlingskampanjen HANKEN RETURNS, så Hanken har varit en del av hennes vardag i många år.

När hon nu axlar styrelseordförandeskapet efter Björn Wahlroos ser hon som sina främsta uppgifter att se till att det finns utrymme och resurser för att utveckla Hankens många styrkor. Fagerholm vill jobba för att Hanken ska vara ledande och internationellt bärkraftig inom sina forskningsområden, och att undervisningen och undervisningsmiljön ska vara högklassig och stimulerande.

– Vi ska också värna om vårt starka nätverk av alumner och donatorer, som ju är något unikt för Hanken. På många sätt är Hanken Finlands fönster mot Norden, och det är viktigt att vi kan fortsätta med den uppgiften och att vi har tillräckligt med resurser för det, säger Fagerholm.

Finansieringen den största utmaningen

Framtiden kommer också med utmaningar för styrelsen under åren 2019–2021. Under den förra treårsperioden har man skurit i hela universitetssektorns finansiering, och den fasen hoppas Fagerholm att nu är förbi. Men nästa nedskärning står redan inför dörren, då en ny finansieringsmodell för universiteten ska tas i bruk år 2021. Den nya finansieringsmodellen drabbar på sikt Hanken hårt, enligt Fagerholm.

– Vi har beräkningar på att ungefär 16 procent av Hankens totala finansiering kan falla bort i den här modellen. Det är ett stort bortfall på långt över två miljoner euro, i en budget som är 25 miljoner, säger Fagerholm. Lyckligtvis infördes i sista minuten en spärr som innebär att basfinansieringen kan sjunka endast med 3% per år, men den gäller bara åren 2021 och 2022.

I den nuvarande modellen har internationalisering varit en betydande faktor i universitetens finansiering. Eftersom Hankenforskarna utmärkt sig i internationella forskningssammanhang, och högskolan har varit mån om att studenterna är verksamma utomlands genom internationellt studentutbyte, har Hanken klarat sig bra. Fagerholm är nu bekymrad över att internationella faktorer faller bort i den nya finansieringsmodellen.

– Det är en stor utmaning för oss att se vad vi kan göra för att lappa det här bortfallet, säger Fagerholm.

Framgångsrika hankeiter utomlands glöms bort

Ett annat problem, som Fagerholm påpekar att redan finns i den nuvarande finansieringsmodellen, är att universiteten premieras och finansieras utifrån hur väl de studerande sysselsätts när de blir färdiga. Poängen är bra, men problemet är att modellen inte alls beaktar dem som får jobb utomlands, och hankeiter är eftertraktade utanför Finlands gränser.

– Vi ska vara stolta över att våra välutbildade hankeiter får jobb utomlands. På sikt gagnar det hela Finlands ekonomi, då många av dem senare återvänder med värdefulla erfarenheter. Också de som stannar ute kommer sannolikt att vara med och fatta beslut som kan vara till nytta för deras gamla hemland, säger Fagerholm.
Fagerholm anser också att det är viktigt att fortsätta jobba för att de internationella studenter som väljer Hankens magisterutbildning ska ha större möjligheter att få jobb i Finland.

– Vi behöver verkligen den sakkunniga arbetskraften i vårt land, säger Fagerholm.
Trots utmaningarna är Fagerholm optimistisk inför uppdraget att leda styrelsen de kommande åren.

– Jag ser på styrelseordförandeskapet med stor iver, det är ett stort ansvar och jag är mycket tacksam för den här utmaningen. Vi har en nyvald styrelse som är mångsidigt sakkunnig och på ett bra sätt representerar både det externa samhället och den kunskap som finns inom Hanken, så ser jag med tillförsikt fram emot arbetet, säger Fagerholm.

Foto: Niklas Gerkman

Artikeln ingår i Hankentidningen nr. 1/2019. Läs hela tidningen här.