| 10.05.2021

Doktorsavhandling: Globala vattenproblem är djupt rotade i sociala maktstrukturer

Ojämn tillgång till dricksvatten i olika geografiska områden finns inbäddad i politiska, etniska, klassbetonade och könsbestämda hierarkier. Teknik och innovationer som syftar till att hantera dricksvattenfrågor tenderar att bara dölja de större underliggande problemen.

I sin doktorsavhandling med titeln ”Global Thirst for Governing Water: Technologies, Innovations and Drinking Water Governance in India and Ethiopia” undersöker Linda Annala Tesfaye hur vatten förvaltas genom globala politiska reformer och tekniska ingripanden.

- I staden Ahmedabad behandlar nästan 90 % av medborgarna sitt eget dricksvatten. Enskilda hushåll tvingas själva ta ansvar för dricksvattenkvaliteten. I den här processen vänder sig hushåll med ekonomiska förutsättningar till den privata marknaden för att hitta lösningar på sina dricksvattenproblem – som till exempel de vattenfilter jag studerade som bygger på omvänd osmos. I Etiopien har det finländska utvecklingssamarbetet främjat samhällsstyrd dricksvattenförvaltning på landsbygden sedan början av 1990-talet. Jag arbetade personligen i COWASH-projektet (Community-Led Accelerated WaSH, finansierat av Utrikesministeriet och Etiopiens regering) i två år och ville forska i ämnet. Globalt sett hör Etiopien fortfarande till de länder vars befolkning har sämst tillgång till säkert dricksvatten.

Annala Tesfayes avhandling undersöker det växande deltagandet hos lokalsamhällen och individer i dricksvattenförsörjningen genom förvaltningsdiskurser kring samproduktion och samskapande. Samproduktion avser när staten, privata aktörer och medborgare gemensamt samproducerar offentliga tjänster. Behovet av konsensus och överenskommelser mellan olika aktörer tenderar att avpolitisera ojämlika maktförhållanden och leda till exploatering.

I avhandlingen finner Annala Tesfaye att lokalsamhällsledningens vokabulär kan approprieras för att (re)producera maktstrukturer och stärka statsmakten i förhållande till lokalsamhällen i Etiopien. För att undvika att förstärka och reproducera befintliga maktförhållanden mellan samproducerande aktörer skulle statliga aktörer och utvecklingsutövare kunna ägna större uppmärksamhet åt språket i lokalsamhällsförvaltningen. Att prata om ”brist på medvetenhet” eller ”brist på kapacitet” eller till och med ”kapacitetsuppbyggnad” (vilket indikerar att det från början saknas kapacitet) verkar approprierande och uppmuntrar till objektivisering.

Avhandlingen bidrar också till den framväxande vetenskapen om ”sparsamma innovationer”. Sparsamma innovationer beskrivs vanligtvis som innovationer som drivs fram av knappa resurser och regionala fattigdomsförhållanden. Ett typiskt exempel är Mitticool, ett lerkylskåp som inte kräver el och kostar mindre än 50 USD. Linda Annala Tesfaye finner tillsammans med sin kollega Martin Fougère att samtalet om samskapande av sparsamma innovationer mellan företag och ”de fattiga” bidrar till att styra och exploatera de fattiga. Den frigörande potentialen hos de ursprungliga gräsrotsartikuleringarna av ”sparsamma innoavtioner” skulle kunna återvinnas genom att flytta diskursen bort från företagsaktörer.

 

Du kan läsa hela doktorsavhandlingen här.

Evenemanget kommer att vara virtuellt.

Du kan delta i Teams-mötet här. Länken aktiveras online klockan 12:00 den 12 maj.

Kontaktinformation:

Linda Annala Tesfaye
Telefon: +358 50 376 5720
E-post: linda.annala@hanken.fi

Linda Annala Tesfaye försvarar sin doktorsavhandling klockan 12:00 den 12 maj 2021. Undersökningsområdet är leveranskedjestyrning och socialt ansvar.

Opponent: Dr. Jessica Budds, University of East Anglia
Ordförande: Docent Pia Polsa, Hanken School of Economics