Nobelpristagare: Det gemensamma bästa kräver incentiv och topputbildning valmöjligheter
Öppningsceremonin för den nya forskarskolan och forskningsenheten Helsinki GSE hölls 24:e oktober. Nobelpristagaren i ekonomi år 2016, MIT professorn Bengt Holmström ifrågasatte i sitt anförande orsaken till att amerikanska universitet anses vara överlägsna.
-I Europa säger man ofta att amerikanska universitet är bra för att de har mycket
pengar. Jag hävdar ändå att pengar dras till de bästa idéerna och människorna. Själv skulle jag ha kunnat välja Harvard eller Yale i början av min karriär, men jag valde ändå Northwestern, för där fanns den absoluta toppen inom min egen inriktning – och det här var ett av mitt livs bästa beslut, konstaterade Holmström.
Samhället förväntar sig nya innovationer av universiteten. Istället för think big, tror Holmström på begränsningar.
-Du kan inte tänka utanför ramarna ifall du inte har några ramar. I USA sitter man på föreläsningar de första två åren av doktorsutbildningen. Efter det lär man studenterna att ställa de rätta frågorna istället för att hitta de rätta svaren. Det är oerhört svårt att identifiera ett problem och avgränsa det så att det blir möjligt att lösa.
Djävulska problem
Stora samhälleliga problem, som klimatförändringen, försvåras av att individens bästa och det gemensamma bästa sällan sammanfaller. Nobelpristagaren i ekonomi år 2014, professor Jean Tirole vid Toulouse School of Economics, hävdade att det behövs incentiv, som t.ex. utsläppshandel och förändringar i beskattningen, för att uppnå det gemensamma bästa.
-Vi vill tro på en grön tillväxt. I själva verket borde politikerna våga säga att det krävs finansiella investeringar för att avvärja klimatförändringen, konstaterade Tirole. I motsats till vad populisterna hävdar, måste man inom nationalekonomin göra många svåra val.
I paneldiskussionen under öppningsceremonin var riksdagsledamot Jutta Urpilainen inne på samma linje som Jean Tirole.
-Som finansminister ställdes jag ofta inför ett djävulskt problem, dvs. ett komplextproblem som inte har en absolut rätt lösning. Jag uppskattade verkligen dialogen med nationalekonomer för att lösa problemen, även om ansvaret för besluten alltid ligger hos oss politiker, sade Urpilainen.
En av målsättningarna med Helsinki GSE är att införliva nationalekonomin i beslutsfattandet i ett så tidigt skede som möjligt. Enligt professor Matti Liski använder man sig av nationalekonomi allt mera i samhället, inom allt från stadsplanering till energiproduktion.
-Vårdreformen i Finland ger upphov till nya marknader värda flera miljarder euro och det finns ett enormt behov av nationalekonomi för att organsiera detta, sade Liski.
Jean Tirole och Bengt Holmström
Foton: George Atanassov
Helsinki GSE är en nationalekonomisk forskarskola och forskningsenhet grundad av Aalto-universitetet, Hanken Svenska handelshögskolan och Helsingfors universitet. Enheten erbjuder högklassig, tvärvetenskaplig utbildning för framtidens ekonomer. Helsinki GSE producerar högtstående forskning med stort genomslag både inom vetenskapen och i samhället på ett nationellt och internationellt plan.
Tilläggsuppgifter:
Otto Toivanen
Professor vid Aalto-universitetet och Helsinki GSE:s akademiska direktör
tfn. 050 353 7651
otto.toivanen@aalto.fi